På Vreta Kloster skola var till en början varken tomtar eller pepparkaksgubbar välkomna i luciatåget i år.
Alla killar skulle vara stjärngossar annars fick de inte vara med i luciatåget. Det beskedet fick föräldrarna till barnen i årskurs två.
– Pojkarna som inte vill vara stjärngossar har blivit tillsagda att de får sitta bredvid och titta på. Att exkludera barn på det här sättet strider mot skollagen, säger Malena Lundborg, en av föräldrarna på skolan.
– Det uppfattas av barnen som orättvist och ledsamt för de som inte får vara med och har skapat en del konflikter i klassrummet. Det vore tacksamt om skolan på ett respektfullt och logiskt sätt kunde förklara för barnen och föräldrarna varför de inte får vara med.
Malena Lundborg är inte den enda förälder som reagerat på hur skolan skött luciafirandet som lärare och elever i årskurs två står för. Corren har talat med föräldrar till både tjejer och killar som är upprörda och arga.
– Min son såg fram mot luciatåget och innan vi visst vad lärarna bestämt köpte vi tomtekläder. En dag kom han hem och var bekymrad och ledsen för att han inte ville ha "klänning" och strut på huvudet. Fröken hade sagt till honom att han inte fick vara med i tåget om han inte hade stjärngosseutstyrsel, säger Jennie Ahlstrand som är starkt kritisk till skolans bemötande av eleverna men även bemötandet av föräldrarna.
Hon tog upp frågan vid ett utvecklingssamtal men beslutet stod fast.
Flera killar i årskurs två reagerade på klädtvånget och började protestera på luciaövningarna. Då flera föräldrar hörde av sig i ärendet lyfte Jennie Ahlstrand frågan om luciatåget på ett samrådsmöte vilket ledde till en het debatt mellan föräldrarna och rektor som vägrade att ge vika.
Mattias Eriksson, pappa till ett barn i luciatåget kommenterar:
– Jag förstår inte varför skolan ska vara så rigid. Varför kan vi inte ha ett luciatåg som är lekfullt och roligt, säger han.
Mia Remius som också är förälder till ett barn i årskurs två tillägger:
– Barnen som ska gå i luciatåget är bara åtta år, jag har inte fått svar på om det handlar om att luciatåget måste se ut på ett visst sätt för att det är estetiskt eller för att luciatåget ses som en religiös aktivitet.
Hon anser att skolan har ett starkt traditionstänkande och ett allt för nära samarbete med kyrkan och att detta ligger bakom den principfasta synen på luciatåget.
Killarna i årskurs två är nöjda med att vara stjärngossar.
Det säger rektor Thomas Winberg efter att ha samtalat med de två lärarna som ansvarar för luciafirandet.
– Men om någon ändå inte vill vara stjärngosse får han väl vara tomte och gå längst bak då, fast det inte var tänkt så, fortsätter han och tillägger att alla barn därmed får vara med.
Beslutet fattadeThomas Winberg efter att ha tagit del av ett mejl som skickats både till skolan, skolchef och media. Föräldrarna känner inte till beslutet.
Varför är det så viktigt att ingen tomte eller pepparkaksgubbe är med i luciatåget?
– Programmet innehåller inga visor för pepparkaksgubbar eller tomtar, så enkelt är det.
Tycker du föräldrarna överreagerar?
– Det är trevligt med föräldraengagemang men det finns många viktiga frågor. Min inställning är att det har blivit en viktig fråga för föräldrarna. Jag är överraskad av reaktionerna. Vi har haft samma luciaprogram flera gånger förut och ingen har protesterat, säger han.
Varför kan inte luciafirandet få vara lite mer lekfullt?
– Vi har en hög svansföring, när det gäller luciafirandet här. Jag tycker väl att lucia ska vara en högtidlig samling.
Hade man inte kunnat lösa problemet på något smidigare sätt?
– Det var så här planeringen såg ut den här gången. Man kan tycka att barnen ska vara med i planeringen, men så blev det inte.
.jpg)
.jpg)
